December har nu anlänt och julen fyller våra hem och tankar. Ingen kan undkomma julsäsongen, oavsett om man firar den eller inte. Sociala medier svämmar över av bilder med tomtar, festmat och julklappar. Butikernas fönster pryds av blinkande dekorationer, och tomtar i olika storlekar tycks ropa att alla måste gå och handla.
Innan vi når fram till jul måste vi dock ta oss igenom luciafirandet, där våra sociala medier fylls med budskap som ”SÄG JA TILL LUCIA”, som om vi blivit förhindrade att fira Lucia. Jösses Amalia, alla får ju göra som de vill; hur svårt kan det vara att förstå? Har någon ens tänkt på källkritik?
Lucia var egentligen inte en liten tjej med levande ljus i håret, utan en berättelse om en ung kvinna som levde i Syracusa på Sicilien. Hennes familj var välbärgade, och hon fann tron på kristendomen redan som barn. Eftersom Lucia föddes på 280-talet var det inte enkelt att vara kristen, och det var till och med straffbart. Hon valde tidigt att avstå från äktenskap, ge bort sina tillgångar till de behövande och gå in i kloster. Problemet var att hon redan var förlovad, och när hon gav bort sin stora hemgift blev hennes tilltänkte rasande och anmälde henne. Hon avrättades med svärd, troligen år 304. Lucia är således en tragisk berättelse om en olycklig kvinna från Syracusa, utan någon koppling till levande ljus eller svensk tradition.
Efter Lucia kommer den kommande högtiden som många väntar och oroar sig för, julen. När mina barn var små och jag var ensamstående med begränsade resurser, fick de en enkel och billig julklapp på julafton. Vi njöt av god mat och tittade på Kalle Anka medan vi mysade på soffan med levande ljus, julmust och skumtomtar.
Jag kan bara säga att jag tackar Gud för mellandagsreorna. Det är den bästa innovationen som finns. Jag behöll min julklappshandling och shoppade friskt under reorna. På så sätt fick vi anledning att fira jul igen med paket, tända ljus, pepparkakor och mer mys. Varför skulle man betala för mycket för samma varor före jul? Barnen var överlyckliga över att få fira jul två gånger, och mina pengar räckte mycket längre.
Julfirandet och allt som hör till julklappar är en källa till stress för många under denna tid. Man behöver inte ens nämna julstressen som blir som en bittermandel i julens frid. När man väl känner sig klar med julklapparna så är det dags att handla och tillaga julmaten. Man får inte glömma att den gäst som kommer är laktosintolerant, ett av barnen tål inte gluten, och tonåringen har blivit vegan strax innan jul med alla traditionella rätter som julskinka, köttbullar och leverpastej.
Jultraditioner kan skilja sig åt mellan olika familjer och länder, vilket leder till många olika sätt att fira. I Sverige kombinerar vi flera traditioner och sedvänjor i vår julfirande. Ursprungligen handlade firandet om att fira när mörkret är som djupast på året. Detta har sedan blandats med kristna traditioner från 1100-talet, och med inslag från nationalromantiken under 1800-talet har vi nått det firande vi känner idag. Medan adel och borgare adopterade traditioner från Europa, blandade bönder och enklare samhällsklass gamla seder med de nya. Men när vi pratar om jul, glömmer man inte att nämna Walt Disneys påverkan på vår svenska jul under de senaste fyra decennierna.
Inte alla har möjlighet att fira jul med en familj som de kan irritera sig på under julafton. Lyckligtvis finns det sociala institutioner som erbjuder mat, godsaker och mänsklig värme till dem som behöver. Dessa institutioner visar ett extra engagemang under julperioden. För en kort stund kan människor glömma kylan och längta bort till en varmare och mer behaglig miljö. Men glädjen varar sällan för evigt.
Välfärdssamhällets utmaningar #ÖppnaPorten
När de sociala institutionerna stänger för dagen blir det några pepparkakor och en skumtomte som får följa med i kylan. I trappuppgångens skydd kan man kurva ihop sig under trapporna för att sova, trots det hårda golvet. Glada barnröster hörs från lägenheten ovan, samtidigt som tomten kliver in genom dörren och ringer på. Barnen öppnar med stor entusiasm och förväntan, ropar ”TOMTEN ÄR HÄR! ” så högt att grannen ovanför tittar ut genom dörren för att se vad som händer. Inne står maten duka på bordet och under granen ligger julklappar. Alla får sina paket och glädjen är stor. Tonåringen kan vara lite skeptisk till den stickade tröjan och strumporna, men resten verkar godkännas. Tack och bock delas ut för kläder och andra mer spännande gåvor.
När tomten ska gå ut, hämtar pappan fram en dryck som han hällt i en tom flaska med bubbelvatten. Han ger flaskan till tomten utanför dörren, som traditionen bjuder, och tomten tar en rejäl klunk. Även pappa unnar sig en rejäl pruttare. Tomten fortsätter till nästa uppdrag, något gladare och lite mer vinglig, mot förväntansfulla barn som väntar på sina klappar. Pappan stannar kvar vid dörren för att ta en extra slurk av sitt ”bubbelvatten”. Han gömmer sedan plastflaskan bakom trappen för att kunna fylla på när han tar ut hunden, som av en händelse är särskilt angelägen att gå ut just nu under julhelgen.
Den hemlöse står under trappen och får syn på flaskan, och tänker för sig själv: ”Halleluja, nu kommer skatteåterbäringen. ” I en hast förflyttas petflaskan till någon annans händer. I takt med att kvällen når sitt slut, sveper den hemlöse filten tätare omkring sig, upplever värmen strömma inifrån och återkallar minnen av sina barndomsjular samtidigt som han lyssnar. Han hör ljudet av en hund som kräks på mattan efter all mat som barnen har gett den under bordet. Han hör också mamman som plockar undan papper och skräp efter dagens aktiviteter. Ett lugn sprider sig som en mjuk filt i hemmet.
Julen har avslutats, de små barnen sover djupt i sina sängar medan tonåringen sitter med telefonen i handen och jämför julklappar med sina vänner. Fadern svär över flaskans försvinnande, en flaska han trodde sig ha ställt under trappan, och undrar vart den tagit vägen, misstänker att tomten kan ha stulit den. Den hemlöse somnar med ett leende på läpparna medan snön stilla faller utomhus.
Julefrid och juleljus, stjärnglans och snöglim när julaftons kväll övergår i natt.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
Ökad risk för våld i nära relationer under julen: En viktig påminnelse
Julen är en tid för gemenskap och glädje, men tyvärr innebär den också en ökad risk för våld i nära relationer. Detta beror ofta på faktorer som stress, ledighet och en ökning av alkoholkonsumtionen. Polisen och olika hjälporganisationer uppmärksammar dessa problem genom kampanjer som ”Julefrid”, som syftar till att uppmuntra anmälningar och öka medvetenheten kring detta viktiga ämne.
Varför ökar våldet under julen?
- Alkohol: Den ökade konsumtionen av alkohol under högtiden kan leda till att situationer spårar ur. Aggressivitet och konflikter kan lätt eskalera när alkoholen flödar.
- Stress och press: Julen innebär ofta ekonomisk press och en förväntan om att vara glad och social. Denna stress kan förvärra befintliga konflikter och skapa nya.
- Isolation: Många som utsätts för våld kan känna sig isolerade under julen, där de tvingas fira med förövaren utan stöd från vänner eller familj.
Vad kan du göra?
Om du är utsatt:
- Ring 112 vid akut fara.
- Kontakta Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50 för råd och stöd, även anonymt.
- Vänd dig till en lokal kvinnojour eller tjejjour för hjälp.
- Berätta för en vuxen du litar på, som en lärare, skolkurator, eller kompis förälder, eller kontakta socialtjänsten.
Om du misstänker våld hos någon i din närhet:
- Uppmuntra dem att söka hjälp (se ovan).
- Våga ringa polisen på 114 14 om du ser eller hör något alarmerande hos grannar. Din insats kan vara avgörande.
Hjälp och organisationer
- Polisen: Arbetar brottsförebyggande under julen med initiativ som ”Julefrid”.
- Kvinnofridslinjen: En nationell stödlinje som erbjuder hjälp och rådgivning.
- Kvinna till Kvinna: Driver kampanjer och arbetar med stöd för våldsutsatta kvinnor.
- UMO: Ger stöd och råd till unga som upplever våld i hemmet.
Det är viktigt att komma ihåg att ingen ska behöva leva i rädsla. Det finns hjälp att få för både dem som utsätts för våld och för de som vill hjälpa. Tveka inte att ta kontakt med rätt instanser eller ställa frågor. Genom att sprida medvetenhet kan vi tillsammans arbeta för en tryggare och mer fredlig jul för alla.
Lämna ett svar