Sammanfattning
- Rapporten som baseras på unik statistik från SCB visar att Sverige inte är ekonomiskt
jämställt. Kvinnor tjänar 80 procent av männens löneinkomster, det vill säga den faktiska
inkomsten av lönen. - Samtliga grupper har haft en bra inkomstlöneutveckling sedan millennieskiftet – utom
arbetarkvinnorna – en grupp som utgör hälften av landets kvinnor. Medan tjänstemannakvinnor har fått en reallöneinkomstutveckling på 10 247 kronor har arbetarkvinnorna fått
hälften så mycket – endast 5 696 kronor. - När löneinkomster studeras syns den faktiska summan efter skatt som enskilda individer
har att leva på av sitt arbete. Så synliggörs resultaten av osäkra anställningar och otrygga
arbetsvillkor som arbetarkvinnor är överrepresenterade i. - Bland kvinnor har klass och etnicitet blivit alltmer avgörande för att få en bra löneinkomst.
Arbetarkvinnors löneinkomster har knappt ökat över tid. År 2000 hade de 66,1 procent av
männens löneinkomster, jämfört med 66,9 procent år 2022. - Arbetarkvinnor slutar jobba avlönat den 31 augusti 2024, när deras årslöneinkomster jämförs med männen. Från den 1 september jobbar de gratis.
- Arbetarkvinnor med utländsk bakgrund slutar jobba avlönat den 16 juli 2024, jämfört med
den 20 juli år 2000. Sedan millennieskiftet har deras löneinkomster alltså minskat, från 55
till 54 procent av männens. - Med utgångspunkt i de senaste 22 årens långsamma löneökningstakt bland arbetarkvinnor,
kommer det att dröja 890 år innan löneinkomsterna är jämställda männens. Först år 2912
(räknat från 2022) blir Sverige jämställt om inget görs. - Jämförs arbetarkvinnors löneinkomster i stället med arbetarmännens, tar det 240 år innan
arbetarkvinnor kommit i kapp, det vill säga först år 2262. - Löneinkomster inom gruppen män blir allt jämnare över tid, medan skillnaderna bland
kvinnor – beroende på klass – ökar. Sedan 2000 närmar sig arbetarmän sig tjänstemannamännens löneinkomster, från 69 till 72 procent. Arbetarkvinnor backar i stället jämfört
med tjänstemannakvinnorna, från 78 till 71 procent. - Klass har i högre grad blivit en ekonomisk vattendelare bland kvinnor än bland män. När
etnicitet läggs till i ekvationen, blir skillnaderna ännu större. Medan tjänstemannakvinnor
med svensk bakgrund har 99,7 procent av männens löneinkomster, har de med utländsk
bakgrund endast 79 procent. En liknande skillnad syns i gruppen arbetarkvinnor. Bland de
med svensk bakgrund är löneinkomsterna 73 procent av männens löner, jämfört med
54 procent bland de med utländsk bakgrund. - Män med svensk bakgrund är de största vinnarna i spelet om löneinkomster, medan arbetarkvinnor med utländsk bakgrund är de stora förlorarna. De sistnämnda tjänar 2,5 gånger
mindre än tjänstemannamän med svensk bakgrund – i snitt 19 422 kronor jämfört med
47 350 kronor i månaden efter skatt från förvärvsarbete.
Lämna ett svar